Creative-Cuisine

Creative-Cuisine

om allt i världen

Viktiga och intressanta händelser och tankar som är av betydelse för mig

#Heinz-Glöckler

Trender och FramtidenPosted by Heinz Glöckler Sat, November 17, 2018 11:29:55
Ur min Magisteruppsats #Heinz-Glöckler
I vårt nuvarande språkbruk brukar vi skilja mellan privat, personligt och offentligt. Det privata håller vi för oss själva, det offentliga är öppet och tillgängliggörs för omgivningen. Det professionella intar en mellanställning då det handlar om gemensamt yrkeskunnande och ansvarsmedvetande som odlas och lärs inom yrken, må vara att professioner oftast förknippas med yrken som är lärda, har vetenskaplig förankring och etikregler samt bygger på förtroende i klientrelationer (Colnerud & Granström).

Det personliga är förankrat i våra liv men till skillnad från det privata kan vi välja att göra det tillgängligt för andra. Det grekiska ordet ”persona” var den teatermask som användes när en roll gestaltades i det antika dramat. Begreppet roll har sedermera vidgats från scenens teater till att stå som metafor för livets teatrar på vitt skilda arenor, inte minst i arbetslivet. Enligt Biddle (1997) finns det tre bottnar i rollbegreppet, nämligen (1) aktörens sociala position och befogenheter, (2) omgivningens förväntningar på aktören samt (3) aktörens faktiska handlande.

På skådespelets och (arbets)livets teatrar sker somligt på scenen, front stage, annat bakom kulisserna, back stage (jfr Goffman 2004)). Det är här arbetsdelningen kommer in i bilden. Både på teatern och i skolan finns inte blott skådespelare utan också andra aktörer: manusförfattare, regissör, scenarbetare, åhörare och recensent. I samband med den svenska skolans decentralisering har lärarrollen vidgats från fokus på undervisningens genomförande till en mer komplex roll som designer där uppdraget tolkas och kurser formas (Carlgren, 1996). Det vidgade lärarskapet inkluderar med andra ord inte bara skådespeleriet utan inslag av rollerna som manusförfattare och recensent, d v s utvärderare.

Om vi betraktar yrkeslärarens situation tillkommer förändringar av annat slag. Lärandet av hantverk skedde ju ursprungligen i produktionen och på produktionens villkor när mäster och gesäller skolade upp lärlingar steg för steg, från centrum till periferi, ett lärande som var kontextuellt och situerat (Jfr föregående uppsats). Tillkomsten av yrkesskolor, senare gymnasieskolans yrkeslinjer och program innebär att kunskaperna förskolades, de dekontextualiserades och abstraherades, d v s skiljdes från produktionens villkor.

Yrkesskolorna hade dock ett relativt tydligt uppdrag eftersom målet var att utbilda blivande hantverkare och arbetstagare. Gymnasieskolans yrkesprogram innebär dock en kompromiss mellan olika ambitioner, nämligen att ge (a) en påbörjad yrkesutbildning, (b) en viss högskoleförberedelse och (c) en kompletterande medborgarfostran. Sådana optimeringsmål bäddar för rollkonflikter och problem. Med utgångspunkt i Biddle(1997) kan man undra hur detta påverkar yrkeslärares position/status, förväntningar från olika aktörer i omgivningen samt yrkeslärarens prioriteringar, ambitioner och handlingsmönster.r.

  • Comments(0)//blogg.creative-cuisine.se/#post665

Vem har makten vem bestämmer

Trender och FramtidenPosted by Heinz Glöckler Wed, November 14, 2018 16:13:48
#HeinzGlöckler;#Heinz Glöckler;
Idag blev omröstningen en påminnelse om vem som har makten - RIKSDAGEN. Något som vi kanske har glömt bort - eller inte är medveten om.
En statsminister och en regering blir vald av riksdagen som i sin tur blev vald av medborgarna i landet. Väljarna väljer partier utifrån sitt partiprogram och det värderingar en parti har - och man kan även ger röster till en viss person som företräder en parti. En statsminister och sin regering har inte någon makt - utan det är riksdagen, och för att ändra i var grundlag behöver man 70% av rösterna...…...

Tidigare hade vi ett stort parti som under många årtionden fick mellan 40 och 50 % av rösterna och alltid i en majoritet i riksdagen. Där behövde statsminister och regeringen inte " söka" stöd hos andra partier utan regeringens vilja fick alltid flest rösta av det egna. Under det sista tjugo åren fick vi fler partier MP,SD,F! samt att det stora partiet S minskad under tio år med en tredjedel. Därav hade vi en del minoritetsregeringar som sökte stöd i hos andra partier för att få igenom sin politik eller sitt beslut. 2014 släppte man igenom en statsminister från S genom att C och L - icke röstade. men röstade sedan på sin egen budget - resultat blev det förödande decemberöverenskommelse, där man gav regeringen " carte blanche" för sin budget. Men under loppet av perioden - fick regeringen igenom sina förslag via att andra partier röstade positiv - det har varit V,SD,M,C,L och KD...……Nu har SD fatt så många röster att det är en tredje största partiet - där ingen vet hur det kommer att rösta ( man för inte någon dialog - vad det egentligen vill.) Alla andra måste chansa.
.
Varje regering som tillträder och inte har egen majoritet - måste söker stöd hos andra partier - inget ovanlig i resten av världen. Det är politiskt hantverk och handlar om dialog, samtal, lyssnade men behöver inte betyder medbestämmande eller inflytande.

I praktiken fungerar det så här:Allt detta arbete pågår i det olika utskotten......detta är vanlig, när sedan ärendet kommer till omröstning i riksdagen, vet man vad som ska händer. Regeringen lägger ett förslag i utskottet - där kommer synpunkter - man kommer överens och man få godkänd för sitt förslag i riksdagen. Eller man kommer inte överens - man drar tillbaka förslaget eller lägger fram det till riksdagen och denne säger nej. I detta skedde kan en klok regering omarbeta förslaget mot det synpunkter från partierna och sedan lägger fram den.

Om man vill utesluta " en parti" synpunkter - kräver det en dialogvilja och lyssnade från alla andra partier, detta sker ovan i utskotten. Men där måste det finnas även en beredskap att samtala med varandra om sakpolitik - något S inte har velat att göra hittills av retoriska och taktiska skäl...……... Och detta lyssnande ska bara handlar om sakpolitik och inte en personlig agenda. I dagens svensk politik ligger man nära varandra om man ser bort från ytterkantspartier. Vi lever även in global omvärld där händelser och lagstiftningar inom EU har större påverkan på medborgnars vårdag än " det politiska käpphästar" från enstaka partier.

Det är bra vad som hände - det blev en påminnelse att vi medborgare via vara röster i riksdagsvalet bestämmer - det vi som har vald riksdagen. Något politikerna måste accepterar - och varje röst är lika mycket värd. Genom att vi inte har någon personval till statsminister - har vi röstad på det politiska partierna programförklaring - även detta är en fingervisning vad folket vill. Det är en farlig väg när politikerna tycker att folket har vald fel...………….

I Tyskland tog det ett halvår innan man hade en ny regering - en stor majoritet mellan det två största partier - avsaknaden av en kraftig opposition har gjord att folket är missnöjd och väljer andra konstellationer. Många tror att det blir nyval nästa år...…..det största vinnarna i delstatsval har varit" die Grune" som har i sitt partiprogram förflyttad sig till mitten höger ed en pragmatisk realistiskt miljöhögerpolitik - och tog många röster av tyska S och konservativa partier. Den franska presidenten Marcon - som valdes av en folkrörelse - har nu endast ett väljarstöd på 30 %...…...Det händer mycket - och tänk det människors vårdag och upplevelser som ger röster.








  • Comments(0)//blogg.creative-cuisine.se/#post664

Slutsatser i min delavhandling inverkan av sociala processer på institutioner

Trender och FramtidenPosted by Heinz Glöckler Tue, November 13, 2018 18:47:40
#HeinzGlöckler;#Heinz Glöckler;

Socialkonstruktionism – en grund för kulturanalyser i pedagogiska verksamheter är titeln av ett paper av Kajsa Tegner(2005). Där argumentera Kajsa för en socialkonstruktionstisk grundsyn och kulturanalysiskt förhållningssätt som är nödvändigt för yrkesverksamma pedagoger.

Utveckling av pedagogiska verksamheter är ett ständigt förekommande tema i avhandlingar och rapporter. Oftast talas det om i termer av kompetensutveckling, som lägger till kunskap ovanpå när det egentligen behövs kompetensförnyelse.

Jag håller med Burke( 1989 ) och Oakeshots(1967) retorik som uttrycker människors benägenhet till förändring så här – Hellre slå sig nöjd ner med det välkanta, än att riskera förändring. Både Oakshott och Burk talar om social stabilitet och koncensus som bärare av en önskad harmoni, som hinder för förnyelse. Denna typen av samarbetsklimat finns ofta i pedagogiska verksamheter – skola och högskola.

För att kunna förändra måste man se kunskap och beteende som resultat av sociala processer och strukturer. Dessa styrs oftast av historiska och kulturella processer som följs upp av handling och beteende, från individen och kollektivet.

Skolledare och även avnämare (lärare) har kunskap om sociala processer och strukturer men kopplar inte ihop dessa ord till skolutveckling eller att de har en betydelse för skolutveckling enligt pilotstudien Gruppuppgift Grupp 5(2006).

Se vi skolutveckling som ett enstaka projekt – där endast nya reformer och pålagor tvingar oss att agera – eller ser vi skolutveckling som en ständig reflektion och omtolkning, över vad vi och gruppen gör? När denna omförhandling och tolkning av händelser, sedan leder till att sociala struktur och praktiker ändras eller förändras, så blir den en utveckling.

Som realist och med min erfarenhet som arbetsledare inom den privata och offentliga sfären, är det hjälpsam med det katalysatorer som Sandberg&Targana(1998) beskriver för att kunna driva en förändringsprocess. Att använda dessa katalysatorer som ett medveten redskap i en implantering av utvecklingsprocesser, är en väg för att få igång en rörelse i det sociala samspelet och kunskapssynen, som är enligt min bedömning avgörande för skolutvecklingen.

En medveten ledare kan se till att mata organisationen genom olika inspel via spraket och interaktion , för att hålla igång en kommunikation och dialog i det områden som är viktigt för utvecklingen av skolan. Även kan det vara nyttigt att begränsa antal år på den enstaka arbetsplatsen för alla anställda. Genom kan det skapas en ständig omförhandling av sociala processer och strukturer. Det gäller skolledning, lärare och övriga anställda.

Skolutveckling är en pågående projekt , där medvetenhet om socialkonstruktistika teorier ger en vägledning, hur påverkan på människan kan utformas för att skapa naturligt en kunskapsförnyelse och utvecklingsprocess.



  • Comments(0)//blogg.creative-cuisine.se/#post663
« PreviousNext »