Creative-Cuisine

Creative-Cuisine

om allt i världen

Viktiga och intressanta händelser och tankar som är av betydelse för mig

Fel på systemet

Trender och FramtidenPosted by Heinz Glöckler Sat, March 17, 2018 12:30:33

Det inte fel på skola det är fel på skolsystemet.

Skolan är inte likvärdig, ökad psykisk ohälsa, bråk, hemmasittare, dålig måluppfyllelser, ungdomar väljer fel, lärarbrist, brist på pengar och resurser.Ingen ordning och reda, lärarens saknar mandat.

Vad handlar skolan om.

ju det finns ett gammalt ord som man glömmer ”Bildning”. Att via bildning, kunskaper, färdigheter och kompetenser förbereda barn och ungdomar för ett bra vuxenliv och framtiden.

Vad bör vi tänka på

Först bör vi ta hänsyn till utvecklingspsykologin och accepterar detta. Idag undervisar man upp till fem och sex betygsgivande ämnen per dag – det klarar man inte ens på högskolan. Sedan bör vi även tar hänsyn till mognadsgraden av barn och ungdomar, alla är inte lika – men alla ska få samma Learning Outcome. Att låta barn och ungdomar sitta stilla hela dagen ( ordningsprincipen) – är emot naturen och behoven. Man kan uttrycka sig i termer ”människo(djur)plågare. Djurlagstiftningen är tydlig vad som gäller – när det gäller rörelse ,variation

, ……En Djurpark skulle man stänga.

Resultat är psykisk ohälsa – och tappad motivation. Kom ihåg att barn och ungdomar tillbringar inkl. förskolan – ca 15000 timmar i offentliga inrättningar( som i sin tur är utformar efter 19 talet. Moderna lärandemiljöer finns knappast – vi kanske bör prata mera om Mötesplats för lärande och personlig utveckling i stället för skolan. Idag stanna endast ca 15 % av faktakunskaper kvar utifrån skolans processen hos eleverna.. Detta är inte en hållbar verksamhet utan den kostar Tid och ger Frust.

Men själva problemet är att vi bör förbereda dessa barn och ungdomar mot en snabb föränderlig och upplösande värld att leva och verkar i, men skolans värld är uppbyggd fortfarande efter måtstock som gällde 19 talet och har för dagens arbetsmarknad ej stor relevans. För mig ställer sig frågan – har vi råd med denna ineffektivitet och denna bortkastade tid i denna statiska systemet?

Vad behöver vara ungdomar i framtiden utöver grundläggande kärnämneskompetenser

Relationskompetens, Anpassningskompetens, Organisationskompetens, Utvecklingskompetens, Prioriteringskompetens – enligt Arbetsförmedlingens nya kompetenskartan framtagen med arbetsmarknadens aktörer.

Vad är problemet

Men det största problemet är skolbyråkratin – förstärkt via NPM New Public Management där man skapar strukturer, som gör det svart att tar hänsyn till den enskilda eleven eller ungdomen eller helheten i lärande. Läroplanen för alla skolformer där man under en viss tid, på en särskild plats, under särskilda rutiner anpassad till organisationen och i ett visst ålder – producerar lärande. När avnämaren befinner sig sedan på olika mognadsnivåer – blir det problem direkt och man behöver extraresurser. Varför inte fokuserar på olika stadier av learning outcome, som är ej beroende av tid och ålder?
Det skolbyråkratin som skapar alla styrdokument och läroplaner – oftast en revidering av det gamla anpassad till nutid och inte till framtid. När nu lärarbristen är blir ytterligare en utmaning, kommer systemet att inte håller längre. Sedan finns det som ska tycka och tänker och förverkliga sina ”käpphästar och strida för sina ämnen”, där resultaten blir överambition. Det bra med forsknings – men man bör inte bara se på skolforskning.

Vad gör politiken
–Vad gör partierna det debatterar , om skolvalet och vem som ska vara huvudman – något som är inte viktig och relevant. Men det är bra för retoriken och massmedia – som själva inte ifrågasätta det grundläggande systemet. Skolan styrning från huvudman till klassrummet har inte utvecklats sedan 19 talet – det har bara blivit en större kontrollapparat. Allt har varit bättre för, ungdomarna satt stilla, lärde sig mera, inga ordningsproblem, ordning och reda.


Vi behöver ett helt ny utbildningsystem

Lärande, coachning, lustfylld,utvecklande individanpassad
Ska allt betygsättas ? Ska vi inte har en skola för bildning - och för att trivas i skolan måste vi betygsätter allt. Behåll kärnämnen – Matematik, Engelska, Svenska, Samhällskunskap , Historia dessa betygssätts( I gymnasiet några kurser mera)– skapa sedan ämnen som främjar ovanstående kompetenskartan som ej betygsätts, och som är under ständig förändring utifrån omvärlden.

Förskoleklasser Grundskolan:

Idag behöver man 9 – 12 betyg för att bli behörig till gymnasiet. Allt från slöjd till engelska. Kan vi inte fokuserar på 5 betyg (Svenska, matematik, engelska, samhällskunskap och historia) som är behörighetsgivande och som betygssätts. Resterande ämnen är läroplansstyrd – föränderligt, allmänbildande, flexibel och ska utvecklar även det kompetenser som samarbetsförmåga, kreativitet, demokrati, företagande, hälsa, digitaliserings och företagande.
Man ska främja dessa ämnen men ej betygssättas, det ska skapa lust att gå en utbildning, går i skolan. För dessa ej betygsatta ämnen kan man med fördel anlita personer som inte kommer från skolans värld – det blir andra ingångar – andra berättelser, där arbetsgivare och det offentliga har en särskild viktig ansvar.

Gymnasiet.

Mångfalden av gymnasieprogram är ett hinder för utvecklingen i skolan, den är ineffektiv och många inriktningar ger för låg kompetens att få ett jobb. Sedan är det resursslöseri med pedagoger att fördela dessa på hundratals kurser, där det inte har möjlighet att ”förnya” och utvecklar sina kunskaper ( det behövs ju i skolan). Dessa skule behövs i det grundläggande ämnen i skolan.
Låt oss lägga ihop högstadiet och delar av gymnasiet ( 5 år)– där man koncentrerar sig på kärnämnen (lika för alla elever), även där kompletterar man med läroplansämnen som skapar lust och bildning men som inte betygsätts, där även arbetsmarknadskunskap ingår. För dessa ej betygsatta ämnen kan man med fördel utnyttjar ämneskunniga personer utanför skolan, där även coachning har en viktig del att man lyckas och har självförtroende.

När ungdomen sedan fylld 17 år eller är redo kan även vara tidigare, kan den välja mellan att fortsätta med yrkeskurser(paket även för nya yrken) tex apputvecklare....vi vet ju är vad som behövs nu, i samarbete med företag och arbetsmarknaden (yrkesexamen bör inte ta mera än 1,5 år) – eller läser vidare fördjupande kunskaper inom kärnämnen tex naturvetenskap,Teknik, Samhällskunskap, den inriktning som man vill läser på högskolan eller yrkeshögskolan. Alla har en bas......för att går vidare. Det blir även effektivare för den gymnasiala vuxenutbildnlingen - där flora av kurserna försvinner.

Eftergymnasiala utbildningar

Yrkeshögskolan och högskolan ska vara tydligare och mera snabbfotade i sitt utbud utifrån det kunskaper, färdigheter och kompetenser som behövs på arbetsmarknaden.

Jag vill uppmana politiken att sluta med att sätta plaster och fixa till ett system från 19 talet. Bryt upp, tänk nytt och skapa en långfristig strukturförändring för utbildningsväsendet. Skolan är för bildning och att utveckla framtidens medborgare, inte för att organisera verksamheter utifrån dagens aktörers enskilda behov. Vi har inte råd att bränna ut alla vara ungdomar redan under skoltid genom att vi har en gammaldags utbildningssystem. Lustfyllda, glada barn och ungdomar lär sig mera och blir utvecklande medborgare.



  • Comments(0)//blogg.creative-cuisine.se/#post649